❤~~ Ellie ~~❤ 

 För att vara helt ärlig var jag faktiskt lite besviken. Zayn hade lämnat nästintill allting bakom sig och flyttat till Amerika för att komma ifrån sitt tidigare liv och så ska han välkomna sina före detta bandkompisar med öppna armar när de stötte på lite problem. De behövde inte Zayn, de tyckte bara att det var den enkla vägen att slippa hamna i alla tidningar som misstänkta för en explosion. Men jag tänkte inte stå ivägen för något av det, om Zayn kände att det han gjorde var rätt skulle jag låta honom göra det, även om jag kanske inte helt och hållet tyckte om det. 

"Hey Zayn.. I thought about something.." sa jag när jag hade kommit ut på terrassen där Zayn satt och pillade på sin telefon. Han såg frågande upp på mig och makade sig lite åt sidan för att jag skulle kunna sätta mig bredvid honom. "Since you're having your friends over, could I invite Amanda?" frågade jag och slog mig ner bredvid honom med fötterna i hans knä. 

"Yeah, absolutely! You don't have to ask me, you can invite whoever you want whenever you want" svarade han med ett brett leende på läpparna. 

"I just.. You asked if I was okay with the guys coming here so I thought that I'd ask too. And.. I didn't want to create any awkward situation" sa jag med ett flin samtidigt som jag planlöst pillade på kanten av hans tröja. 

"I just asked because I know how you feel about the four of them. You know I would love to meet your friends, they're welcome here anytime" sa han glatt och lutade sig framåt för att kyssa mina läppar. Jag log mot honom och flyttade närmare tills jag satt i hans knä. Sedan trasslade jag in händerna i hans hår medan hans armar låstes i ett fast grepp bakom min rygg. 

 

"I love you" viskade jag mot hans läppar. Han öppnade sina glänsande ögon och stirrade in i mina bruna. 

"I love you too. It would have been dead boring to be here without you" svarade han tyst. Det kändes hela vägen in i ryggraden att han menade det han sa vilket fyllde hela mig med glädje. Ingenting kunde få mig att må sämre just i det ögonblicket, så länge jag hade Zayn nära spelade ingenting annat någon som helst roll. 

"I could do this forever" sa jag med ett leende som täckte i alla fall halva ansiktet. 

"Then let's forget about the rest of the world for a while" svarade han och la ner mig på soffan för att sedan fortsätta kyssa mig när.. 

Träsoffan vi låg på rasade ihop och både Zayn och jag föll ner på plattorna under oss. För en kort stund ville jag bara försvinna, generad och irriterad så jag visste inte var jag skulle ta vägen, men sen började Zayn kyssa mig igen och jag glömde snart bort det faktum att vi låg på backen. 

"Craig likes to mess with us, just ignore it" viskade han efter en stund. 

"Wow, so we have audience, that's hot" svarade jag med ett lätt skratt. Zayn skrattade lite med mig innan han långsamt började knäppa upp knapparna på skjortan jag hade på mig. Men innan han ens hunnit knäppa upp hälften av knapparna plingade det på dörren, vilket fick oss båda att stanna upp. 

"Dammit!" svor Zayn förargat. "Why in gods name did I invite those idiots?" 

 

"Because you're an idiot, just like them" svarade jag retsamt. "And now you can't have me, 'cause you need to get that door open" fortsatte jag medan jag mycket långsamt drog ner skjortan över min ena axel, enbart för att jag visste att han skulle reta sig på det. När han insåg att jag inte hade någonting under klädesplagget som egentligen tillhörde honom kunde man riktigt se hur frustrerad han blev, ändå rätade han till sin t-shirt lite snabbt för att sedan gå in i huset och öppna för sina gäster. När han inte längre kunde se mig rätade jag till skjortan och knäppte ungefär hälften av de knappar han tidigare knäppt upp innan jag reste mig från backen för att sätta mig i en av de hela stolarna. Håret brydde jag mig inte om att fixa till, jag hade ingenting emot att killarna såg att de hade avbrutit någonting, förhoppningsvis skulle det kanske till och med få dem att känna sig lite obekväma. 

 Förmodligen gav Zayn dem en rundtur i huset för när de tillslut kom ut på terrassen hade det gått nästan tio minuter. Alla fyra såg ut att vilja sätta mig på en båt och skeppa mig till Indien, men eftersom att Zayn noga pekat ut att detta var mitt hus lika mycket som hans hade jag inte ens tänkt gå in på mitt rum. Även om jag stördes av deras närvaro var jag ganska säker på att de stördes mer av min, de tyckte förmodligen att jag var anledningen till att Zayn gett upp sin plats i bandet. 

"Hello Ellie" sa Harry när han fick syn på mig. Jag kunde inte tänka på någon anledning varför han skulle hälsa på mig, men förvånansvärt nog var hans röst inte fylld av hat. Han ville väl inte ha några minuspoäng eftersom att jag hade makt i huset, eller så hade Zayn helt enkelt sagt åt dem att svara trevliga. 

"Hi" svarade jag ointresserat, sedan följde en lång tystnad. 
”What on earth have you done with that..?” frågade Liam skeptiskt efter en stund för att få igång samtalet igen. Det var uppenbart att han menade soffan och att frågan var menad till Zayn, men jag kunde inte låta bli att svara.