Don't waste it - Del 43
Tidigare..
"I love you, forever and always.." viskade jag och böjde mig sedan fram för att kyssa hennes läppar. Hon besvarade kyssen i den mån hon kunde och helt plötsligt kändes allting bra igen..
Fem dagar efter operationen fick Zoey lämna sjukhuset. Det var då meningen att hon och hennes mamma skulle tillbaka ut på landet igen och jag skulle tillbaka till stan med killarna, men efter en stund lyckades vi övertala dem att följa med till London istället. De skulle bo på ett hotell inte långt från våra lägenheter i någon vecka så att jag och Zoey skulle kunna träffas betydligt oftare. Vi hade ännu inte gått ut med att vi var tillsammans, men det var antagligen dags att göra det så snart som möjligt.
"See you later, okay?" sa jag till Zoey medan jag försiktigt kysste henne i pannan. Jag och killarna var tvungna att åka tillbaka till studion för att fortsätta med det nya albumet, men vi hade lovat att komma tillbaka till deras hotell senare så att vi kunde gå ut och äta tillsammans.
"Okay, love you." svarade Zoey innan hon tog ett fast tag om min nacke och drog ner mig för att kyssa mina läppar.
"Your mom is watching." påminde jag i en ton som var knappt över en viskning.
"I don't care." svarade Zoey med ett lätt flin.
"We.. hm.. Better get going Niall." sa Liam osäkert efter att ha harklat sig ett flertal gånger.
"Keep breathing till I get back, and don't do anything stupid, okay?" sa jag retsamt och kysste Zoey i pannan en sista gång innan jag vände mig om för att gå mot dörren. "Bye."
"Bye Zoey!" ropade Louis precis innan dörren gick igen, vilket gjorde att hon inte hade en chans att svara någon av oss. Men det spelade ingen roll, vi skulle antagligen se henne snart igen.
"I hate to leave her.." muttrade jag när vi satt oss i bilen som stod parkerad på gatan utanför. Louis körde, Harry satt bredvid honom och vi andra satt bakom.
"You'll see her soon again, don't worry about it." sa Liam i ett försök att vara tröstande, men det hade snarade den motsatta effekten.
"You said that the last time too, and see how well that worked out. I was this close.." jag gjorde en kort paus för att hålla upp fingrarna med ungefär en centimeters mellanrum ".. to never seeing her again. I'm tired of your empty promises.." mumlade jag otacksamt.
"Wow, sorry, I just tried to help!" försvarade sig Liam.
"I know, but just.. Don't try so hard." bad jag så snällt jag kunde, även om jag var rätt irriterad. Varför jag plötsligt blev så irriterade hade jag faktiskt ingen aning om, han ville ju bara vara snäll, men det kändes inte rätt.
"Niall.." suckade Louis.
"What?" snäste jag tillbaka.
"You haven't slept properly in days, we understand if you're pissed and tired, but maybe you shouldn't be here then? We can take you home if you want to rest for a few hours before going back to Zoey?" föreslog Harry.
"I'm all fine and I want to do this, just.. concentrate on work and don't talk about Zoey."
~~~~ Epilog ~~~~
Killarna spelade in sitt tredje album och släppte det lagom till jul. På skivan fanns bland annat låten som Zoey började på, Don't waste it, vilket också blev en singel. Killarna sjöng låten för Zoey på sjukhuset innan hennes andra operation, och även om hon inte riktigt gillade att de tagit den utan att fråga var hon glad att hon fått hjäpa till.
Zoey fick genomgå tre komplicerade operationer innan de kunde få bort tumören helt, men lagon till sommarlovet började följande år var hon så gott som återställd igen. Då hade killarna just avslutat sin turné, så hon kunde spendera hela sommaren med sina fem bästa vänner.
Harry och Mona dejtade varandra i hemlighet under ungefär en månads tid, men sen insåg de att det inte var någon bra ide och bröt därför förhållandet. Efter det pratade de knappt med varandra, rädda att sända ut fel signaler till folk. Niall och Zoeys förhållande blev däremot bara starkare, och innan tredje albumet släpptes gick de ut med att de var tillsammans. Det fanns såklart vissa som inte tyckte det var okej, men de flesta var glada för deras skull.
Det blev inte riiiiktigt som jag hade tänkt mig, men det får va. Jag raderade min fina planering, och jag kommer inte ihåg vad jag hade skrivit i den xD Men det kan inte hjälpas, hehe. Happily ever after... Vad tycker ni? Bra /dåligt/ godkänt/ något annat? Jag vill gärna veta (:
Jag börjar skriva på nästa novell nu, prologen publiceras på söndag eller vad det nu var jag sa i förra delen. Jag har två idéer och just nu vet jag inte vilken jag ska ta, så jag kan tyvärr inte säga någonting mer än så ^^ Men i alla fall, ha det bra (: