More than you see ♥ Del 50
Tidigare..
"What about the arena..?" upprepade Niall oroat, man kunde nästan höra panik i rösten på honom.
"It exploded, just minutes ago, it's on tv, radio, internet, everywhere" berättade han försiktigt. Jag drog häftigt efter andan och mina händer började skaka. Vad hade hänt om vi fått som vi ville? Om de hade kört oss tillbaka till arenan och låtit alla andra fortsätta jobba..? Vi hade sprängts i luften, tillsammans med en hel hög andra oskyldiga människor..
"I will have to call you back.." sa jag med darrande röst innan jag la på luren.
♥~~ Louis ~~♥
"What the freakin' hell is going on?!" frågade jag oroat när Harry avslutat samtalet med Zayn. Det såg ut som att pojken hade sett ett spöke så jag kunde väl ana vad det handlade om, men jag ville ändå att han skulle säga det rakt ut, bara för att undvika missförstånd.
"It actually happened, the arena blew up just minutes ago. It's already on the news and all over Internet" sa han chockerat, det lät som att han inte riktigt trodde på vad han själv sa, vilket inte var helt oförståeligt.
"Oh god no.." muttrade Liam med slutna ögon. "We're gonna get so much crap for this.."
"People are gonna blame us, aren't they?" frågade Harry med en suck, han såg fortfarande ut att vara någon helt annan stans.
"Unfortunately, I think they will.." svarade Liam tyst. Jag riktade blicken mot taket över oss och försökte kontrollera min ilska genom att bara andas. Det Liam sa var rätt, folk som inget visste skulle försöka skylla händelsen på oss och när teorin väl var ute skulle media säkerligen hitta på något sätt att få den att låta trovärdig, det var så det fungerade.
"Then we might aswell go hide out with Zayn for a couple of days" sa jag uppgivet, kunde inte komma på någonting bättre.
"No! Are you kidding? That will make us look even more suspicious! We have to get back there and try to do the best of the situation" sa Niall allvarligt medan han såg på mig med en menande blick.
"And you think they will let us do that? No way" muttrade jag förargat. "Whoever did this probably wanted to hurt us, so I think the best thing we can do is to go somewhere for a while, to Zayn for example, and let someone else handle the situation"
"I don't know.. This is just so messed up" sa Niall irriterat.
"Yeah, we could have been dead by now.." sa Liam instämmande.
"We don't know that guys, it could have been a small explosion, we don't really know anything other than what Zayn told us" sa Harry tröttsamt.
"You're right.. We should call him again" sa jag. Harry letade genast fram sin mobil som han tidigare släppt ner på golvet och slog in Zayns nummer. Så fort signalerna börjat gå fram satte han på högtalaren så att vi alla kunde höra vad han hade att säga.
"Hey" svarade han efter bara några sekunder, förmodligen hade han suttit och väntat med mobilen i handen.
"Hey, so did it really happen?" frågade jag till att börja med, bara för att försäkra att Harry inte missförstått honom.
"Yeah, it did, sorry.. And, it doesn't look good at all, you were lucky to get out of there in time" sa han allvarligt.
"How bad is it?" frågade Niall med rynkad näsa, han såg inte alls ut att vilja veta.
"It was not a huge explosion, but it caused big parts of the building to collapse, and right now I think there's a fire. The part where the concert would have been held is still fine, they're looking for other bombs, but the part where you guys would have been right now is beyond rescue" berättade han stelt, förmodligen hade han just läst det och inte hunnit göra några egna meningar av det.
"Oh my god..." suckade Liam och lutade sig bakåt i sitt säte.
"Do they know who did it?" frågade jag, ville veta så mycket som möjligt.
"I don't know, they have just said what happened, not if they have any suspects and they haven't mentioned you guys anywhere. They said boyband though, so I don't we're safe too much longer.." muttrade han tröttsamt.
"We?" frågade Niall förvånat.
"Oh, well.. Yeah. Just because I'm not in the band anymore doesn't mean that I'm invisible. If I know human kind right someone will probably point me out and those who doesn't know better will probably go on and blame me. Why wouldn't I wan't to destroy for my friends..? Ugh.."
"Eh.. You didn't do it, right...?" frågade Harry försiktigt.
"Harry!?" utbrast jag genast samtidigt som jag slog till honom på armen. Zayn må ha lämnat oss, men jag tvivlade starkt på att han skulle försöka ta livet av oss.
"Of course I didn't! I would never do such a thing!"
"We didn't think you did, Harry is just not in his right mind at the moment.." sa jag ursäktande.
"Oh, okay"
"Anyway, we will probably need somewhere to hide for some days, do you mind some company?" frågade Liam snabbt, innan någon annan hann börja prata om någonting annat.
"Uhm.. I guess not" svarade Zayn efter att ha tänkt efter en stund. Jag hade trott att han skulle fråga Ellie innan han lovade någonting, men han gav oss bara adressen och sa att vi var välkomna när vi hade tid. Vi tackade, la på luren och lutade oss bakåt i väntan på att våra barnvakter skulle komma tillbaka. De hade varit borta fruktansvärt länge, men de behövde väl kanske vila upp sig för att klara av att vara i samma bil som oss en stund till.
♥~~ Zayn ~~♥
Att killarna skulle ringa mig när de inte hade någon annan stans att ta vägen hade jag väl inte direkt vänat mig, och även om jag inte helt gillade iden om att dra in dem i mitt liv igen kunde jag inte säga nej när de frågade. Vi hade ju varit så nära bara ett år tidigare, att låta dem stanna i huset ett par dagar var väl inte för mycket begärt. Jag borde dock ha kollat så det var okej med Ellie innan, men det kom jag förståss inte på förens efteråt. Det var ju lika mycket hennes hus även om det var jag som stod för de flesta utgifterna - lite hade hennes föräldrar prompt sagt att de skulle betala för att hon skulle få följa med.
"Zayn?" ropade Ellie in i huset när hon vid halv fem kom hem från skolan.
"Yeah, I'm in here" svarade jag från min plats vid köksbordet. Hon knöt snabbt av sig skorna och hängde upp jackan på kroken innan hon nästintill dansade in i köket.
"What's up?" frågade hon och böjde sig ner för att kyssa mina läppar.
"I just got a call from the guys" sa jag, rakt på sak, tyckte inte att det var någon ide att dra ut på det. Hon slog sig sakta ner på stolen mittemot mig och såg på mig med en bekymmrad blick.
"What did they want? Nothing bad, I hope?" frågade hon oroat.
"Oh well.. That depends. They were supposed to have a show in Los Angeles later on today but someone blew up the arena and now they have nowhere else to go. I kind of said that they could stay here for a couple of days" berättade jag i normal samtalston för att hon inte skulle ta det hela allvarligare än det var. Ändå såg hon på mig med ögon stora som tennisbollar vid slutet av meningen.
"What?!" utbrast hon chockerat.
"Yeah.. They're okay though, whoever did it warned them, but they think that this person might try to hurt them again and they need a place to hide. Is it okay if they come here?" frågade jag, även om jag redan hade lovat att de kunde komma. Visst kunde jag väl ringa och säga att jag hade ångrat mig, men då kunde jag inte räkna med att de skulle vara där för mig någon gång om jag skulle behöva det.
"Yeah, of course, it's your house. I don't understand why you would want them here, but I don't have a problem with it" svarade hon, delvis på skämt lät det som.
"No, it's our house, and I want you to be one hundred percent okay with it" sa jag envist, ville ha ett klart svar för att vara säker på att jag inte gjorde någonting hon var obekväm med.
"I love how that sounds" sa hon och vände blicken upp mot taket medan ett gigantiskt leende tog form på hennes läppar. "Our house" sa hon igen, och jo, det lät faktiskt riktigt bra. "And I'm okay with it, really"
"Good, they should come later tonight or maybe tomorrow" berättade jag, bara så att det inte skulle bli några överraskningar.
"I will try not to kill them" lovade Ellie med ett ironiskt flin på läpparna innan hon lyfte upp sin väska från golvet och fortsatte in i sitt rum.
"This is just perfect, isn't it?" frågade Craig så fort hon hade stängt dörren bakom sig. Jag försökte ignorera honom genom att helt enkelt inte reagera över huvudtaget. "You invite some of your friends and I intive some of my friends. We might even pull a little prank on them, you and your girl is getting boring.."
Bara en månad kvar till konserten nu :D Alla som ska dit: glöm inte att ta med röda lyspinnar! Det fungerar också att ladda ner någon app som färgar skärmen röd, men jag vet inte vad den heter ^^
(Och jag är trött i huvudet som bara den just nu, så ni får ha lite överséende med ev stavfel eller meningsfel xD)
Jojo
Superdel!! Åhh, Craig är bara så blää... ;) OMG, bara en månad kvar, det var väl inte så länge sedan det var 8:e mars elr? Kram...<3
Svar:
Stina Johansson
Frida
Så sjukt bra!!!!! :)xxxxx
Svar:
Stina Johansson
Ida
Du skriver verkligen jäääkligt bra!! :D GRYMT! <3 xx
Svar:
Stina Johansson
Anonym
Mer! :3 Jätte bra! :)) Ska du på konserten?! <3 Jag vill ocksååååå, fick aldrig tag på ngr biljetter :'(
Svar:
Stina Johansson
Felicia
Jupp en jävligt upptagen människa. Håller typ på att få ett sammanbrott så stressad som jag är och typ nära att gå in i väggen.
Men ska försöka skriva ett avslutande kapitel nu snart om det ens finns någon kvar som läser?
Kram <3
Svar:
Stina Johansson
Josse
Bra kapitel!! Jag hittade hit idag.. Hehe.. Så jag undrar vem Craig är..? Läste de senaste fyra kapitlen - suuperbra! :)
Lyckoost som ska på konserten.. :P :)
Svar:
Stina Johansson
Trackback