Unstoppable - Del 36
"Hello Harry, I'm Patric, your doctor." hälsade han vänligt. "So you're finally awake, that's great! Otherwhise, how do you feel?" frågade han muntert och såg mig i ögonen.
"I'm.. Alive, I guess." svarade jag osäkert, för jag var ganska säker på att den genomskinliga vätska som pumpades in i min arm dolde allt vad smärta kallades. Förutom huvudvärken och illamåendet, av någon anledning. "But h-.." jag tänkte just fråga honom hur det var med Milena när han började prata igen.
"That's a good start!" sa han med ett osäkert skratt. "How's your leg?" frågade han sedan och vände blicken mot papprena han hade i handen.
"Erm, what about it?" frågade jag förundrat, för jag hade inte den blekaste aning om vad han menade. Han svarade inte, utan gick bara bort till andra änden av sängen och vek undan täcket. När jag såg det stora, vita gipset som täckte höger smalben och fot kunde jag till en början inte göra annat än att gapa.
"Yeah, yeah, super. How's Milena?" frågade jag snabbt, och ett förvånat uttryck spreds i hans ansikte.
"Milena?" frågade han oskyldigt, som att han inte visste vem det var. Men det visste jag att han gjorde, så jag tänkte inte ge upp.
"Yeah, the girl who was with me in the crash. How is she?" frågade jag igen. Där någonstans tror jag han märkte att jag inte tänkte låta honom slippa, så han suckade och viftade ut de andra personerna i rummet för att sedan börja berätta. Han såg osäker och uppgiven ut när han slog sig ner på stolen bredvid sängen.
"When they found you and your friend in the car they were pretty sure that none of you had survived, it was quite bad. But then they found your pulse, and rushed you to the hospital. Your friend, on the other side, didn't have the same luck you had.."
"..Her heart wasn't beating at that time, but they still rushed her to the hospital, and she's in surgery right now. They got her heart going again, but they also found some inner bleedings they had to fix, and that's what they're doing at the moment. So if everything goes perfectly she should survive." berättade han, utan att ens märka att jag hade avbrutit honom. Jag kände hur en enorm tomhet genast intog mig, sa han just att Milena hade varit död? Det kunde jag inte acceptera, vare sig det var sant eller inte.
"Thank you for telling me.." svarade jag frånvarande. Han nickade lite till svar innan han öppnade dörren som ledde ut i korridoren och lämnade rummet. Jag lutade mig tillbaka i sängen för att försöka sortera allting jag hade fått reda på, men gav upp ganska snabbt när jag kom på mig själv med att sitta och gråta. Milena hade varit död, nej, det var alldeles för mycket att ta in.. Istället fokuserade jag på vad jag hade gjort tidigare under dagen, i hopp om att minnet från olyckan kanske skulle komma tillbaka. Inte för att jag var så säker på att jag ville veta, utan för att det var obehagligt med ett hål i minnet..
"Okay." sa hon kort och försvann igen. Jag gjorde ett nytt försök med att torka bort tårarna, eftersom att de bara fortsatte komma tillbaka, och efter en liten stund hade jag lyckats övertala mig själv om att sluta. Strax efter det knackade det på dörren igen, och Liam, Niall och Zayn klev in i rummet.
"Hey man, how are you doing?" frågade Liam försiktigt.
"That's so cool!" utbrast han och knackade försiktigt med fingret mot gipset. Då bestämde jag mig för att busa lite med honom.
"Have something happend to him?" frågade jag oroligt. Alla tre skakade snabbt på huvudet; inte lite misstänksamt..
"Do you know how it's going with Milena?" frågade Zayn, antagligen för att byta samtalsämne. Jag övervägde snabbt i huvudet, och kom sedan fram till att det var bättre om någon doktor berättade för dem.
"No. they haven't told me."
"Yeah, I got that. What I don't get is why you need to take me all the way to the policestation to talk to me." svarade jag irriterat.
Nu har jag suttit med den här delen i snart fem timmar (en av dem satt jag bara och stirrade på en vit ruta), och ändå blir det inte bra. Jag antar att jag skulle kunna skriva om det, men det verkade inte som att ni ville vänta så länge, så det här får duga.. Blää.. Vill ni göra min lite positivare kan ni ju alltid lämna en kommentar, då kanske nästa blir liiite bättre xD
Pew, hon lever XD
Bra som alltid : )
Hoppas verkligen Milena överlever! Haha Sassmastah from Doncastah är visst i farten lol. XD Jättejättejättebra!
Det var inte så dåligt som du tycker! Jättebra! :)
spännande ;D Man blir sååå himla glad när man ser att du har skrivit ett nytt kapitell ;D <333
Du är awesome på att skriva ;D Å jag äälskar din novell :DD
Nu har du fått nåra kommentarer av mig hoppas nästa kapitell blir suuuuper nue ;) Hehehe <33
asbra :D meeer!!
Bra !! Jätte jätte bra . Stakars harry som bröt benet. :)
Haha! Aa jätte ond. längtar till nästa del :)