A New Beginning ▼ Del 8
Tidigare.. (Octavias perspektiv)
"We obviously have a lot to work on until next week, but it won't be of any use unless you're gonna do this wholeheartedly. You can't force it to happen, you must feel it".
"Well, it's kinda hard to look at you and at the same time not think about the fact that you see me as some wannabe-star for children", säger han hårt med blicken fixerad på den nu svarta iPadskärmen. Jag suckar.
"But this is not about me, Niall. If you wanna do this you have to see past the fact that you hate me and start focusing on the dancing. Do you think you can do that?".
"I could always try".
▼Niall▼
Dagen därpå när vi kommer till dansstudion (där Octavia annars jobbar) känns allting annorlunda. Dörren till lokalen är inte alls lika plågsamt tung, speglarna ser inte lika hånfullt elaka ut och det känns inte längre som att jag har klibbigt tuggummi under fötterna när jag rör mig över det blanka trägolvet. Allt detta för att jag igår kväll bestämde mig. Bestämde mig för att jag ska bry mig om dansen istället för Octavia, att hon inte ska få trycka ner mig och att jag allt ska visa henne. Vill jag så kan jag och det som skiljer denna morgon från alla tidigare är att jag faktist vill. Jag vill lära mig en ny dans och jag vill visa folket att jag inte är helt värdelös.
"Alright, what now?", frågar jag och slår mig ner på golvet med ryggen vänd mot spegeln. Octavia lägger ifrån sig sin ryggsäck på golvet och kopplar in sin mobil i stereon.
"Are you sure about this now?", frågar hon utan att se på mig, jag antar att det är för att hon inte vill påverka mitt svar. Som jag förstått det vill hon inget hellre än att dansa hela säsongen ut, men hon vill inte tvinga mig eftersom att hon då inte tror att jag kommer göra bra ifrån mig.
"If I weren't, I wouldn't be here", försäkrar jag henne om medan jag halvt lägger mig ner med armbågarna som stöd för överkroppen. Octavia vänder sig mot mig och sätter armarna i sidorna.
"Then why are you laying on the floor?", frågar hon retsamt. Jag finner det inte det minsta roligt eftersom att jag fortfarande inte tycker om henne som person, men jag reser mig ändå upp från golvet. "Come on now, we need to impress those judges".
"I'm waiting for you to teach me something useful", säger jag kritiskt och ger henne en otålig blick. Mitt undermedvetna säger mig att jag beter mig lite för hårt mot Octavia, men jag kan inte hjälpa det. Jag tycker fortfarande att det hon sa om mig är oförlåtligt och att hon sa det bakom min rygg utan att veta någonting om mig gör saken bara värre.
"Are you allergic to fun?", frågar hon uttråkat och ger ifrån sig en dämpad suck.
"We're not friends Octavia, alright? I'm here to dance, to accomplish something, not because I want to stand here and joke around with you. Does that work for you or should I leave right away?", frågar jag, fullt medveten om att jag låter som en surkärring. Jag orkar inte hålla på att bråka med henne med men jag vill inte heller stå här och låtsas att vi är vänner när vi är långt därifrån.
"Alright, I'm sorry, you're right. Change of focus, let's just dance then", jag måste säga att jag blir förvånad när Octavia bara ger upp, men jag tänker inte alls klaga.
Utan vidare skämt börjar Octavia gå igenom vad som gäller härnäst. Dansen är av en sort jag aldrig har hört talas om, men när hon börjar gå igenom rörelserna med mig känner jag att den inte borde blir alldeles för svår att bemästra. Varje förmiddag fram till tävlingsdagen i dansstudion och varje eftermiddag med killarna och inspelningsteamet. Jag har en känsla av att detta kan gå ihop ändå, det enda som kan komma att kompromissas är mitt privatliv, men det kan jag leva med för ett tag.
▼Harry▼
Efter att ha jobbat med inspelningen ett par timmar varje dag vet vi vad vi håller på med och allting flyter på väldigt bra. Vi vet vad vi ska göra, vi får det gjort och vi gör om det som inte blir riktigt som det ska. Vi har lärt känna alla i teamet så nu vet vi precis vilka vi kan retas med och vilka vi ska passa oss för och inte minst så har vi lyckats komma närmare Linnea. När vi tillslut lyckades komma igenom den blyga fasaden visade hon sig vara riktigt trevlig. Dock har jag märkt att hon beter sig lite mer nervöst runt mig och när vi inte spelar in tillsammans undviker hon mig (och de andra killarna också för den delen) så gott hon kan. Det är inte svårt att förstå vad det är som pågår. Vid ett tillfälle för några dagar sen när ämnet kom på tal frågade vi henne om hon är ett fan eller känner någon som är nekade hon, men att det inte är helt sant kom vi alla överens om. Hon beter sig helt klart inte som de flesta fans, men vissa likheter finns det och jag kan förstå varför hon skulle ljuga om det. Men det får mig inte att känna annorlunda för henne. Hon är en mycket intressant och trevlig person och jag ser definitivt fram emot att lära känna henne på riktigt, förhoppningsvis även utanför inspelningen.
"So what do we think about the girl?", frågar Niall med munnen full av smörgås när vi fem sitter tillsammans vid ett av picknickborden för att äta vår lunch. Linnea har som vanligt tagit plats vid ett annat bord fyllt av människor hon inte har någonting gemensamt med, just bara för att hon vill hålla sig ifrån oss. Jag tycker att det är gulligt att hon försöker, men även om hon är en bra skådespelare kan hon inte dölja sina svaga knän och drömmande blickar.
"I have no oppinion", skrattar Zayn och håller upp händerna framför sig.
"Of course you don't, Perrie would kill you if you opened your mouth..", säger Louis ironiskt. Jag kan inte låta bli att skratta.
"And what about you, Louis? You have anything to say?", retas jag och kör in armbågen i sidan på honom. Han tar ett stort bett av sin macka för att vinna lite tid och skakar slutligen på huvudet.
"I'll pass..", säger han utan att tugga ur munnen.
"Harry looks like he has something to say though", skjuter Liam in och alla blickar vänds mot mig. Jag ler och kastar ännu en blick bort mot Linneas bord, varpå jag märker att hon redan tittar på mig. Försiktigt höjer jag handen för att vinka mot henne, men hon vänder bort blicken innan hon hinner se mig gest och därför kör jag handen genom håret istället.
"She's alright", erkänner jag efter ett tag.
"Alright?", ifrågasätter Niall tveksamt.
"She's nice, interesting, a good actress... cute.. very cute", tillägger jag allteftersom adjektiven dyker upp i mitt huvud. Jag kan förmodligen fortsätta i säkert fem minuter till, men tycker inte att det behövs.
"Sounds to me like Harry's in love", kommenterar Zayn och ger mig en finurlig blick.
"I'm not!", protesterar jag då jag knappt känner henne. "It is possible for two people of the opposite gender to be just friends, you know. This is 2014, come on guys".
Sådär ja, det var det. Ledsen för det "långa" uppehållet, hoppas ni inte blir besvikna efter den långa väntan. Kanske inte så händelserikt den här gången, men det kan inte vara fullt upp i varje del, ellerhur? :)
Kommentera nu vänner! :)
Linnea
JÄTTEBRA STINA
Svar:
Stina Johansson
Trackback