Unstoppable - Del 34
"Where are you going, Lou?" frågade Liam med förvånad röst.
"No, not really.. But Harrys mum's worried, so we just need to find him and tell her that he's okay.." började jag med självsäker röst, men sedan kom jag på att det mycket väl kunde vara så att det hade hänt någonting, och la därför till: "If he is.."
"Maybe it just ran out of battery.. Or the car stoped on that road through the forest, and he have no signal." jag försökte komma på så många positiva förklaringar som möjligt, men det var inte lätt att hålla hoppet uppe, fråga mig inte varför.
"Let's hope.." sa han bara, och sedan kom den jobbiga tystnaden krypandes igen. Den här gången hade jag dock inga tankar att ta hand om, allt var bara tomt och tyst..
"Slow down, we don't want to miss anything." sa Niall konsentrerat, utan att vända blicken från fönstret. Louis svarade inte på det han sa, men saktade i alla fall ner en aning, vilket gjorde det mycket lättare att se. Vid vissa platser växte träden nästan enda upp på vägen, så sikten var väldigt skymd. Man kunde endast se ett tiotal meter framåt.
"What is it?" frågade jag med en blandning av oro och förvåning i rösten.
"Maybe this is why Harry's late; he took this road but had to turn around here and take the other one?" föreslog jag, även om jag själv inte ens tyckte det lät särskilt trovärdigt. De andra killarna var såklart inte heller helt övertygade om min teori, så vi fortsatte på vägen så långt det gick, och stannade sedan för att prata med någon som visste bättre än vad vi gjorde.
"Excuse me!" ropade Liam för att få någons uppmärksamhet. En man i polisuniform vände sig om för att se vem det var som ropade, och Liam började genast vinka åt honom att han skulle komma. "Can you tell us what have happend here, sir?" frågade han sedan när polismannen endast var några meter ifrån oss.
"We won't go out with anything until we're really sure about what happend." sa han märkvärdigt och rätade till bältet med olika sorters polisutrustning han hade runt midjan. Jag kunde avgöra att han hade med sig handbojor, batong och pistol, resten var packat i små väskor.
"Can't you make a slighitly exception? We're looking for our friends, and we're afraid something happend to them. Please, sir, it's important." bad Louis, med en röst som inte lät som hans egen. Mannens tidigare stenhårda uttryck mjuknade en aning, och han såg faktiskt ut att tänka på saken.
"I might be able to tell you something, but you can't under any circumstances enter this area." sa han tillslut.
"We won't." lovade jag åt oss alla, så nu hade de inget att välja på.
"Good.. Well, there's been an accident, and right not we're trying to figure out wheather it was an accident or if it was an attempted murder." när han sa det där knöt det sig i magen, och strupen snörde ihop sig ordenkligt. Jag drog häftigt efter andan för att få ner luft i mina lungor, och fick ett antal oroliga blickar på köpet.
"Wh... Who.. Who was in the accident?" stammade jag fram.
"That I can't tell you." svara polismannen hårt, vilket gjorde mig mycket irriterad. Liam såg det, och försökte förbrilt lugna ner mig för att hindra eventuella handlingar jag sedan skulle ångra.
"If we describe our friends, can you tell us if it's them?" frågade Niall förvånansvärt lugnt.
"Okay.. The girl, Milena, is from Serbia; brown hair, brown eyes, and about this tall.." berättade Louis och visade med handen ungefär hur lång Milena var. ".. And the other one, the guy, is Harry Styles from One Direction; brown, curly hair.. Yeah, I'm sure you know who that is." mannen antecknade allt Louis berättade, och när han var klar gick han därifrån med ett löfte om att snart komma tillbaka.
"Do you think it's them?" frågade Niall nervöst när polisen var utom hörhåll.
"I really hope it's not, obviously, but there's a chanse..." sa Louis dystert. Sedan stod vi tysta kvar och väntade på att polisen skulle komma tillbaka, vilket han gjorde inom fem minuter.
Jag måste bara börja med att säga förlåt till er som hann läsa inlägget om att jag hatar livet för tillfället, jag var bara tvungen att avreagera mig lite, och sedär, det fungerade. Eller ja, nästan i alla fall x) Det var riktigt irriterande att sitta och lyssna på en massa babbel om typ 18 olika program med 60 inriktningar, eller hur tusan det var.. För att vara helt ärlig så lyssnade jag inte jättemycket, det var tråkigt x) Så, då vet alla det också xD
Well, det där inlägget hann jag inte läsa xD
Grymt som alltid förresten : )
Åååh guud! Jag rös under hela kapitlet nästan! Omg... Det var JÄTTE BRA !!! Fast sorglig, men jätte bra!
Suuper ;D Försökte fyllot döda dem med flit?:O Stackars harry och milena...
Hej! Jätte bra,hoppas att du kan skriva en till del idag eftersom den var så spännande :-)
Hah, vad söt du var där i slutet (: Hjälpte det dig att avreagera så är det väl la lugnt! x) Förstår att det kan vara/kännas frustrerande. I alla fall - grymt kapitel! Attempted murder? Jesus! Men nääe, Milena & Harry måste ju vara okej ):! Dödar mig med spänning! Kramar på dig :D ♥
grymt bra som vanligt! hoppas att harry och milena klarar sig!!
Fett bra!!!!!! Vill ha mer idag och såg att du skrev att internet inte funka men kan du inte skriva det via mobil,men har du gratis internet I mobilen?? Om du har så kan du väl vara gullig och skriva till oss läsare?? :-)
Åh va spännande! Såg att du hade lagt upp ett till kapitel och det måste jag ju bara läsa nu! Kram <3